
Skulden – Det osynliga giftet
Det är mycket lättare än vi tror att projicera våra egna skuldkänslor och känslor av otillräcklighet på våra barn, men den är aldrig deras fel.

Det är mycket lättare än vi tror att projicera våra egna skuldkänslor och känslor av otillräcklighet på våra barn, men den är aldrig deras fel.

Mamma, pappa, och alla vuxna som finns i min värld, hjälp mig. Jag är ett barn, men jag är ändå en människa. Jag kan inte alltid

Vad innebär det för en människa att växa upp i en värld där vi inte får stråla som de solar vi är? Det finns inga dysfunktionella barn. Bara barn som har anpassat sig till att leva i en dysfunktionell värld.

Skulle det kunna vara så att vi drömmer våra liv? Vad skulle det i så fall innebära att allt vi ser och upplever är en projektion av oss själva?

Är det rimligt att utesluta ett barn ur gemenskapen för att det har en livlig och energifylld personlighet? Eller är det ett psykiskt övergrepp?

I det stora hela så finns det ingenting att förlåta eftersom det inte finns några misslyckanden, bara lärdomar. Vi växer varje dag, i det stora

Familjemagasinet kommer för närvarande inte att tryckas i fler upplagor. Men ni kommer att få se fler krönikor av mig i andra sammanhang! Här kommer

Min krönika i Familjemagasinet 2013-01 – Klicka på artikeln för möjlighet till förstoring i helskärm!

I september 2012 hade jag den fantastiska förmånen att få föreläsa både i Vaasa och i Kronoby i Finland. En dag av glädjefyllda möten som jag