Dröm eller verklighet? Existerar världen utanför oss eller är livet bara en dröm? Är det vi upplever i det yttre enbart en produkt – en spegling – av vårt inre? Igår tog jag mig en liten promenad ner i kaninhålet och ska försöka dela mina tankar här med er. Du får eventuellt vara beredd på att vrida ditt sinne 180 grader.
Du är allt som finns
Grundtanken är att världen som den ser ut enbart är en reflektion av vår inre värld. Enbart. Utan undantag. Vad skulle detta innebära? Det skulle innebära att vi alla är skapare av vår egen värld och precis ALLT som ryms i den. JAG är den enda skaparen av den värld jag upplever. DU är den enda skaparen av den värld du upplever. Och då menar jag inte enbart skapandet av våra tankar och känslor utan av precis allting som vi upplever i världen. Allting vi ser. Motsättningar, våld, olycka, död, kärlek, passion, samhörighet, separation. Träd, blommor, fåglar, himmel, jord, vägar, bilar, busshållplatser. Facebook, Twitter, nyheter, TV, radio, Grumme tvättsåpa och Pepsodent. Hitler, Bush, Obama, pansarvagnar, kontrollerande stater, miljöförstöring, ett snedvridet ekonomiskt system som enbart prioriterar pengavärde framför människovärde, ett skolsystem som lobotomerar barnens själar, deras liv, glädje, kreativitet och vilja osv.
Detta skulle i det yttersta innebära att du som läser detta endast är en annan del av mig själv. Det skulle också kunna innebära att du inte alls finns utan att jag enbart har skapat upplevelsen av att det finns andra människor omkring mig trots att jag är den enda upplevaren av den här världen. Det skulle också kunna innebära att jag inte finns och att du som läser detta enbart har skapat den här texten i ditt sinne och upplevelsen av att läsa den.
Lugn i kastrullen… Jag ska förklara hur jag menar…
Du drömmer ditt liv
När du drömmer om natten så upplever du att du befinner dig i en värld av människor, händelser, upplevelser, situationer. En värld ganska snarlik den “verklighet” du lever i när du vaknar igen men ändå inte. I drömmen kan allt möjligt hända. Både vanliga och ovanliga saker och allting i drömmen är en projektion av ditt sinne. Människorna du upplever i drömmen finns inte där, de finns inte kvar när du vaknar utan är skapade av ditt sinne likväl som händelserna du upplever. Enligt drömtydare så är allting vi drömmer i våra nattliga drömmar symboler för olika delar av oss själva. Vår inre värld plockas i drömmen ut i symboliska skepnader och gestalter som synliggör våra känslor, tankar och inre upplevelser. De människor du drömmer om i drömmen representerar delar av dig själv. Ibland känner vi oss som offer för omständigheterna i drömmen. Saker händer utan att vi har förmåga att påverka dem. Men ibland kan vi även uppleva någonting som kallas för Lucid dreaming. När vi upplever en lucid dröm – även kallat klardröm – så är vi medvetna om att vi drömmer och vi har då även full kapacitet att påverka allt som sker i drömmen. Drömmen är ju bara en dröm och om allt vi upplever är en illusion skapad ur vårt sinne så har vi också möjlighet att skapa vad som helst.
Så, hur kan vi med säkerhet veta att den värld vi kallar för “verklighet” och det vi kallar för “vaket tillstånd” inte är ett drömtillstånd i ytterligare en annan dimension? I den nattliga drömmen skapas upplevelsen av en omgivning som en projektion av vårt sinne. Kan vi med säkerhet veta att så inte även är fallet i det tillstånd vi befinner oss i när vi kallar oss vakna? (Den som har sett filmen Inception förstår lite hur jag tänker här).
Vad är det som säger att jag inte kommer att vakna upp ur den här drömmen som jag kallar för “verklighet”, till en säng i en annan dimension och gå ut i köket till en annan familj, hälla upp ett glas juice, slå mig ner vid köksbordet, be någon skicka mig smöret och lite nyvaket berätta om den märkliga dröm jag haft under natten…
“Vet ni… jag hade en så konstig dröm i natt. Jag drömde att jag levde i en galax som kallades för Vintergatan. I den galaxen fanns ett solsystem och i det solsystemet fanns en planet som kallades jorden. Den här jorden var indelad i olika områden som kallades för “länder” och jag föddes till ett land som kallades för “Sverige”. På den här planeten behövde man ha någonting som kallades för “pengar” för att få en chans att överleva och alla människor slogs om dessa pengar. Man förstörde naturen och slog ihjäl varandra i något som kallades för “krig”. Man hade någonting som kallades för “religioner” som bestod av olika trosuppfattningar om vad som var jordens och människans ursprung, sanning och mening. Dessa religioner bidrog också till krig och kamp om vem som hade rätt uppfattning om verkligheten och vem som hade fel, trots att ingen egentligen hade en aning om hur allt förhöll sig och trots att alla hade lika rätt i sin egen upplevelse.
Ingen människa var egentligen fri. Alla föddes in i det här systemet och alla var tvungna att anpassa sig till det för att överleva. De nya människorna sattes tidigt i något som kallades för “skola” för att lära sig att anpassa sig. Det fanns någonting som kallades för “makt”. “Makt” innebar att vissa människor hade rätt att bestämma över andra och tvinga dem att göra saker de egentligen inte ville och den makten fick man beroende av hur mycket av dessa “pengar” man hade. Ungefär 1-2 procent av jordens befolkning ägde det mesta av dessa pengar och var därför jordens maktelit. Det konstiga på den här planeten var att de flesta övriga inte tycktes förstå att de var fångar. Istället så agerade de som varandras fångvaktare och slogs emot varandra. Det fanns ett system som kallades för “Demokrati” som skulle ge människor illusionen av att de hade någon form av valfrihet. I alla dessa olika “länder” så hade man vanligtvis två olika “partier” att välja till “makten”. Men människor tycktes inte förstå att dessa två “alternativ” enbart var två sidor av samma mynt. Att det var “maktelitens” spel för galleriet för att ge människan tron att de var fria fast de i själva verket inte var det. Om människan var fri så skulle ju makten inte ha någon makt.”
Och vad är det då som säger att min familj i denna ännu mer vakna verkligheten då inte skulle svara mig: “Oj, det låter som en riktig mardröm. Tur att det bara var en dröm. Solen skiner. Ska vi åka till stranden idag?”
Du är skaparen av den här världen
Dessa tankar stämmer väl överens med vad kvantfysiken säger. Enligt kvantfysiken så finns ingen värld utanför oss, den skapas av observatören. Det finns alltså ingen “yttre” värld över huvud taget. Utan precis som i en dröm så är allt vi upplever i det yttre en projektion av vårt sinne. Inom kvantfysiken så har man även börjat ana att det inte går att finna en “minsta partikel” eller en “minsta beståndsdel” eftersom det vi söker skapas av vårt medvetande automatiskt när vi söker det. Det här förklarar även attraktionslagen. Om vi alla är drömmare som lever i vår egen dröm så är det inte nödvändigtvis så att vi “attraherar” in det vi önskar i våra liv, utan vi kort och gott “skapar det”, precis som vi medvetet kan börja göra i våra lucida drömmar. Detsamma gäller i så fall våra rädslor. Det finns ett uttryck som säger “Det du är rädd för drar du till dig.” Men jag skulle istället vilja hävda att “Det du är rädd för skapar du.”
Det här förklarar bland annat upplevelsen av synkronicitet som många människor upplever när de blir medvetna om att de kan påverka sitt liv med tankens kraft. Vi tänker på någonting och det “händer” fast det i själva verket skapas av oss, i vår livsdröm. Det förklarar även placeboeffekten.
Från att ha varit en skapelse i världen, ett offer för omständigheterna och en omedveten drömmare går vi över till att bli skaparen av vår egen upplevelse av världen. Men vågar vi ta ännu ett steg? Vågar vi tänka tanken att exakt ALLT som finns omkring oss – all ondska och all kärlek i världen – är en projektion av vårt eget inre? Att vägen du går på, att stolen du sitter på, havet du simmar i, mannen eller kvinnan du älskar med, enbart är skapat av DIG?
Skulle det då kunna vara så att…
- ”Be the change” innebär att när du förändras så förändras HELA världen.
- ”We are one” betyder att det bara finns ETT jag, ett medvetande som upplever sig själv och blir medvetet om sig själv. En drömmare i drömmen.
- ”Wake up from the illusion” innebär att bli en medveten (lucid) drömmare i den verklighet som vi kallar för ”vaket tillstånd” (trots att det lika gärna kan vara en dröm av ett sinne i en annan dimension).
- ”Döden” innebär att vakna ur den här drömmen till en annan än mer verklig verklighet. Ett än mer ”vaket tillstånd”. Precis på samma sätt som att vi upplever oss mer vakna när vi vaknar ur den nattliga sömnen.
Vad skulle vi kunna åstadkomma i den dröm vi kallar för “livet” om vi blev medvetna om att vi bara drömmer? Om vi blev medvetna om att vi bär ansvaret och upphovet till allt och därför också kan förändra allt?
Medan jag satt i dessa tankar igår under en bilfärd så ringde min älskling:
“Hej, vem är du?” frågade han.
“Vem är det som frågar?” undrade jag.
“Det är jag.” svarade han.
Och det var det ju, tänkte jag.
En annan del av mig i den dröm som bara är min och som jag kallar för livet…
Over and out from the rabbithole…
