Introduktion
à r 2005 förlorade Sanna sin dotter. Bara ett par dagar senare började hon uppleva saker hon aldrig hade upplevt tidigare. Hon fick en stark sjÀlslig kontakt med sin dotter och insÄg att hennes sorg hade öppnat upp för en helt ny dimension av livet och av vad det innebÀr att vara mÀnniska. Att döden pÄ alla sÀtt kan göra livet mer levande om vi vÀljer det.
Bara ett andetag bort â Boken om mitt osynliga barn handlar om döden, om sorgen, glĂ€djen och tacksamheten, men mest av allt sĂ„ handlar den om kĂ€rleken. UtifrĂ„n sina egna erfarenheter och upplevelser ger författaren nya perspektiv och dimensioner av bĂ„de livet och döden. Det Ă€r en bok att söka tröst ur, en bok att finna inspiration, hopp och kraft i. Bara ett andetag bort â Boken om mitt osynliga barn Ă€r en bok som river murar och bygger broar. Det Ă€r en bok som ger en mening Ă„t det till synes meningslösa.
Kay pollak
Mannen som med sin gnista och glöd inspirerat och berört sÄ mÄnga mÀnniskors hjÀrtan, bÄde med sina filmer, böcker och förelÀsningar. Kay utmanar oss att se ge vÄra invanda förestÀllningar, slÀppa taget och pröva nya förhÄllningssÀtt till sÄvÀl oss sjÀlva som till vÄra medmÀnniskor och livet. Jag förstod inte förrÀn lÄngt senare vilken betydelse Kays böcker Att vÀxa genom möten och Att vÀlja glÀdje skulle fÄ för mig. Vilka prövningar vi Àn mÄ möta sÄ har vi alltid ett val. Jag valde glÀdjen. Jag valde att vÀxa.
âJag har din bok i min hand, klockan Ă€r halv 8 pĂ„ onsdag morgon.
Ha! Oj, vad jag har lÀst! Boken kom pÄ posten igÄr, jag började lÀsa
och kunde inte sluta.
Nu gick jag upp tidigt pÄ morgonen och satte mig att lÀsa igen och ja,
jag blir förÀndrad⊠Tack för den boken Sanna! Jag blir bara förÀndrad.
Det Àr sÄ att man tappar andan ibland och man blir alldeles starkt berörd, det Àr ett sÄ vackert sprÄk.
Gulle dig Sanna, tack ska du ha för att du skickade boken!âÂ
– Kay Pollak
159 kr inkl. frakt
Recensioner
TV 4
Sanna Nova Emilia förlorade sin dotter Jonna, 15 mĂ„nader gammal. PĂ„ kvĂ€llen hade Jonna dansat runt skrattande i trĂ€dgĂ„rden och nĂ€r Sanna Nova Emilia kom in i sovrummet för att sĂ€ga god natt till henne upptĂ€ckte hon att dottern inte levde lĂ€ngre. â Jag hade tvĂ„ val dĂ„. Antingen skulle jag lĂ„ta det hĂ€r förgöra mig eller sĂ„ kunde jag se det som att livet gett mig en ny möjlighet att se de riktiga vĂ€rdena i livet, sĂ€ger Sanna Nova Emilia.
â SjĂ€lvklart förstĂ„r jag den djupa kĂ€nsla av meningslöshet och förtvivlan som infinner sig hos förĂ€ldrar vars barn bragts om livet eller som sjĂ€lva valt att avsluta sina liv. I det sammanhanget fĂ„r sorgen helt andra kĂ€nslomĂ€ssiga följeslagare â som skulden och vreden.
Vreden över andra mÀnniskors handlingar och skulden över vad vi anser att vi borde ha gjort annorlunda. Men min övertygelse Àr ÀndÄ att vi, nÀr vi bearbetat detta, kan vÀlja att utgÄ ifrÄn det som Àr och tack vare vÄr erfarenhet skapa en mer meningsfull framtid bÄde för oss sjÀlva och andra.
tillÀgnan
Livet Àr en tavla som vi mÄlar i all vÀrldens fÀrger. Det finns inga dÄliga fÀrger. Det finns inga fula fÀrger. Det finns inga dÄliga kÀnslor. Inga fula kÀnslor. Inga dÄliga upplevelser. Det finns bara fÀrger som skapar kontrast till varandra. Utan skuggor skulle tavlan inte fÄ nÄgot djup. SÄ Àven om vi kanske gÀrna lurar oss sjÀlva till att tro att vi endast önskar mÄla vÄr tavla med glÀdje och ljus sÄ vet vi i vÄra innersta inre att det Àr motsatserna som gör varandra möjliga. Att utan mörkret sÄ upphör ljuset att vara ljust.
De sÀger att det var orÀttvist att du dog. Men jag fick möta din blick och jag fick hÄlla din hand. Jag fick ha dig hos mig under hela ditt liv och du lÀrde mig att Àlska av hela mitt hjÀrta. Jag fick uppleva dig min Àlskade dotter. SÄ jag har i sjÀlva verket ingenting förlorat. Jag har i sjÀlva verket vunnit allt!
Med oÀndlig kÀrlek,
Mamma
Med passion och kunskap brinner jag för att hjÀlpa mÀnniskor att hitta sitt sanna och Àkta jag, att fÄ dem att blomma och leva sitt liv fullt ut, som den bÀsta versionen av sig sjÀlv. Jag jobbar för en kÀnslomÀssigt hel vÀrld dÀr kÀrleken fÄr leda och sakta men sÀkert hjÀlper jag oss dit, en mÀnniska i taget..