Går du dit du vill gå? Leder du andra dit du skulle vilja bli ledd?

Vad skulle hände om vi alla bara stannade upp en stund för att lyssna igenom bruset? Vad skulle hända om vi alla för ett ögonblick stannade upp i våra egenhändigt skapade ekorrhjul och började ställa de avgörande frågorna till oss själva?

Kanske inte i första hand frågor som – Hur ska jag tjäna mer pengar? Hur ska jag bli mer framgångsrik? Hur ska jag ta mig vidare i karriären? Hur ska jag göra för att bli älskad, omtyckt, godkänd, respekterad?

Utan kanske snarare frågor som – Vad är viktigast och av mest värde i mitt liv? Hur skapar jag mer utrymme för sådant som gör mig glad? Hur sprider jag mer glädje? Hur gör jag för att skapa mer utrymme för att jag själv och andra ska må bra?

Kanske inte i första hand frågor som – Hur får vi våra barn att anstränga sig hårdare? Hur får vi barnen att uppfylla målen och kraven? Hur får vi barnen att sluta skolka? Hur får vi barnen att leva de liv som vi bestämt att de ska leva?

Utan kanske snarare frågor som – Hur ger vi våra barn möjlighet att växa på sina egna villkor och skapa ett liv som de själva känner mening inför? Hur skapar vi en skola dit barnen älskar att gå? Där kunskap och lärande känns lockande, inspirerande och utvecklande? Där kunskapen känns relevant och meningsfull?

På mina föreläsningar brukar jag just påtala detta: Hur vi som vuxenvärld lärt oss att ignorera våra egna känslor och behov så hårt att vi inte längre kan känna dem eller stå i kontakt med dem. Hur vi som vuxenvärld har lärt oss att köra över oss själva så grundligt att vi inte längre förmår känna det som den lilla lämmeln här bredvid på bilden känner: “Wait a minute… Something feels wrong!”, och OM vi nu mot förmodan skulle känna det så har vi lärt oss att våra känslor är utan värde och därför inte bör tas på allvar. Istället gör vi som alla andra gör, i tron att andra vet vad som är bäst för oss, så som vi alla blivit lärda. “Shut up, you moron! Do as you´ve been told. It is for your own good.”

Den lydige och skötsamme lovas goda betyg och en ljusnande framtid. Men vad vet vi om framtiden egentligen? Tänk om ingen annan faktiskt kan veta vad som i slutändan är bäst för just dig? Tänk om det är så att vi faktiskt inte kan veta vad som är bäst för våra barn och unga eftersom vi inte vet hur framtiden kommer att se ut eller vad den kommer att kräva av dem? Vi vet inte ens vilka yrken som kommer att behövas eller vara aktuella i framtiden. Det enda vi med säkerhet kan veta är att en välmående människa är bättre rustad att möta livets utmaningar generellt än en människa som mår dåligt. Likväl så är en människa som står i kontakt med sin egen intution bättre rustad att förutse framtidens eventualiteter. “Wait a minute…Something feels wrong!”

Om det är ett samhälle av konsumenter, producenter och psykpatienter som vi önskar skapa, ja, då är vi på helt rätt väg. Men om vi önskar skapa ett hållbart samhälle med hållbara, välmående människor, då behöver vi stanna upp och fundera. Då behöver vi prioritera om.

Så stanna upp en stund och lyssna… Vad är viktigast för just dig? Är du verkligen på väg dit du själv vill gå? Leder du verkligen nästa generation dit du själv skulle vilja bli ledd? Vilka värden vill du bli förknippad med? Vilka värden vill du lämna efter dig till våra barn den dagen du tar ditt sista andetag?

För barnen och framtiden….

Sanna Nova Emilia

Innehållsförteckning
Robert Jarnroth

Robert Jarnroth

Dela artikeln
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Epost