“We are the ones we have been waiting for” – Hopi
“You are the one you have been waiting for” – Sanna
I slutet av det här blogginlägget ska du få mitt varmaste tips för att komma i kontakt med kärleken till dig själv, men först ska jag berätta lite om min egen historia och vägen till min självkärlek…
Stort varmt tack till min fina vän Anna-Lena Fredriksson, som delade denna upptäckt med mig!
Om konsten att älska sig själv och att förlora sig själv i kampen
Ett barn föds fullständigt och med en fullständig självkänsla. Det finns inget annat. Ett barn har ingen medfödd tanke om att det inte skulle duga som det är, men med tanke på att större delen av oss vuxna i många sammanhang bär denna rädsla för att inte vara tillräckliga och att inte duga så är det uppenbart att någonting händer på vår väg från nyfödd till vuxen. När jag tänker på det så är det ganska skrämmande hur sårbara vi människor är.
Petra Krantz Lindgren har skrivit ett fantastiskt blogginlägg om hur omvärldens bemötande kan göra det svårt för ett barn att älska sig själv – Rekommenderad läsning! ”När du skäller på mig mamma är det svårt för mig att älska mig själv.”
Jag har ägnat en stor del av mitt liv, min tid och min energi åt att försöka få andra människor att förstå mig, respektera mig, acceptera mig och älska mig. Det jag inte förstått är att jag slagits emot mina egna präglingar och mina egna tankar om mig själv. Det jag inte förstått är att jag slagits emot min egen oförmåga att förstå mig själv, respektera mig själv, acceptera mig själv och älska mig själv.
Det som hände i dåtiden har skapat mönstret för hur jag ser på och betraktar mig själv idag (helt omedvetet), och det skapar även upplevelsen av hur jag ser på andra. Den ensamhet jag upplevde och kände som liten är en ensamhetskänsla jag burit med mig och ständigt sett till att få bekräftad. Den känsla jag burit med mig av att vara missförstådd, oälskad, sviken och övergiven är en känsla som präglat stora delar av mitt liv och inte minst många av mina relationer.
Jag har slagits som ett djur. Kämpat för rätten att bli accepterad! Och det jag ser idag är att jag endast sökt andra människors acceptans för att förmå acceptera mig själv. Vilken vansinnigt lång och onödig omväg att ta! Jag kämpade för att vinna mig själv, men förlorade mig istället i kampen…
Det jag inser idag är att:
När jag känner mig ensam – Så är det för att jag saknar kontakten med mig själv.
När jag känner mig övergiven – Så är det för att jag har övergivit mig själv.
När jag känner mig orespekterad – Så är det jag som inte respekterar mig själv.
När jag känner mig oaccepterad – Så är det jag som inte accepterar mig själv.
När jag känner mig missförstådd – Så är det jag som inte förstår mig själv.
När jag känner mig oälskad – Så är det jag som inte förmår älska mig själv.
Varje kärlekssång som någonsin skrivits är en kärlekssång ifrån dig till dig!
Som barn är vi fullständigt beroende av att någon annan ska tillgodose våra behov, för att vi kort och gott ska överleva. Vi är beroende av omvärlden kärlek och omvårdnad och vi gör allt för att få den. Denna överlevnadsstrategi är inbyggd i vår mänskliga natur. Om våra behov under våra tidiga år till största del blir tillgodosedda så växer vi upp med en grundtrygghet och en känsla av att världen är en god plats. I de fall då våra behov inte blir tillgodosedda växer vi upp med en grundläggande misstro och en grundläggande känsla av brist, saknad och tomhet vilka många av oss kan ägna större delen av våra liv åt att försöka fylla. Det som skapar problem för många av oss är att vi fortsätter att leva i tron att det är någon eller någonting i det yttre som ansvarar för vår behovstillfredsställelse, eftersom det var så det förhöll sig när vi var små.
På så sätt springer många av oss omkring som svältfödda barn med den konstanta intentionen att bli sedda och älskade av andra. Under flera år har jag känt att det är någonting galet när jag lyssnar på våra kärlekssånger som flödar igenom våra radioapparater och stereos. ”Jag kan inte leva utan dig!” sjunger den ena. ”Jag lever bara för dig!” sjunger den andre. ”Vi kommer aldrig att skiljas åt!” sjunger den tredje. ”Du är allt jag behöver!” sjunger en fjärde. Och vi vet alla att allt det är lögn!
Hur många av oss har inte överlevt separationer? Hur många av oss har inte svurit evig trohet och ändå gått skilda vägar? Dessa kärlekssånger är lögn och bygger enbart på illusionen av att det är någon annan som ska göra oss kompletta och få oss att känna oss fullständiga.
Jag har burit med mig flera kärlekssånger under livet. Sånger som jag tidigare önskade att någon skulle ge till mig eller som rymde en kärlek jag önskade känna för någon annan. Jag har gett många vackra kärlekssånger till andra med ett hemligt hopp om att få vackra kärlekssånger tillbaka.
Här om dagen började jag lyssna på några av dessa låtar igen och insåg att – WOW!! Dessa låtar är ju ifrån MIG till MIG!! Precis där och då så förändrades allt bara genom en enda liten ny vinkel i min tanke. Plötsligt så stämmer varje kärlekssång som någonsin har skrivits, alla de kärlekssånger som jag tidigare bara har ansett vara lögner och illusioner. Plötsligt så stämmer varje kärlekssång som någonsin har sjungits, eftersom jag vet att:
– Jag kan inte leva utan mig själv
– Jag behöver mig själv
– Den kärlek jag behöver är min egen
– Den närhet jag söker är närheten till mig själv
– Jag kommer aldrig att skiljas ifrån mig själv (förrän döden skiljer mig åt)
– Och jag vet att jag lever för MIG!
Så jag sjöng alla dessa kärlekssånger till mig själv och tårarna föll oupphörligen över alla vackra kärlekssånger som finns i denna värld – och som är ifrån MIG till just MIG! Tjohooo!!
Mitt tips till dig!
Leta fram alla de kärlekssånger som du gett till andra människor och som du kanske i hemlighet drömt om att någon ska ge till dig. Leta fram alla dessa, spela dem från dig själv till dig själv och känn kärleken! Hedra dig själv! Lyft dig själv! Älska dig själv! För allt fantastiskt du är och för allt du lyckats åstadkomma i ditt liv. Du är HÄR! Du andas! Du lever! Och du är så makalöst vacker – precis som du är! Ge dig själv all den kärlek som människor i ditt förflutna inte lyckades ge dig vilket fick dig att tro att du inte förtjänar den. Ge den kärleken till dig själv, medveten om att det är en kärlek du aldrig kan förlora!
Här delar jag några av mina egna kärlekssånger som jag sjunger för mig till mig. Testa gärna dem också!
“Just to think you live inside of me
I had no idea how this could be
Now I’m crazy for your love
Can’t believe I’m crazy for your love
The words you said you sang to me
And you showed me where I wanna be
you sang to me, oh you sang to me
All the while you were in front of me I never realized
I just can’t believe I didn’t see it in your eyes
I didn’t see it, I can’t believe it
Oh but I feel it”
Ur låten: You sang to me – Marc Anthony
Fler låtar:
Everything – Alanis Morisette
You´re still the one – Shania Twain
From this moment – Shania Twain
You´re still you – Josh Groban
Halo – Beyonce
Cury Sue – Takida
Because you loved me – Celine Dion
No one like you – Sarah Brightman
(finns ej i original på youtube)
And reach out will it not be soft and kind
At rest from life
from patience and from pain
At rest from bliss
we know not when we find
How can I have enough of life and love
In your eyes are my secrets
that I’ve never shown you
In my heart I feel
I’ve always known you
In your arms there’s a comfort
that I never knew
You’re what I’ve been waiting for
there’s no one like you
Sure as the sunrise
pure as a prayer
You fashioned hope
right out of thin air
Every dream I abandoned
seems it could come true
I believe in miracles
there’s no one like you
Innocent as a newborn
in a world so frightening
It’s as if my world’s
been struck by lightning
Every dream I abandoned,
seems it could come true
I believe in miracles,
there’s no one like you
