Neuropsykiatriska funktionshinder är ett missförstånd

Om hur vi diagnostiserar personliga egenskaper som vore en styrka om de fick växa och utvecklas i en näringsrik och medveten miljö.

Innehållsförteckning

Människor med så kallade ”Neuropsykiatriska funktionshinder” – NPF, är en väldigt missförstådd grupp av människor. Alla människor kan i någon mån relatera till de problem som personer med NPF upplever. Skillnaden är att dessa människor upplever det konstant, dagligen, hela tiden. Och problemen ligger egentligen inte hos människan, utan i de krav som omgivningen ställer på hur människan ”bör” och ”ska” fungera i vårt samhälle. Vårt samhälle är helt enkelt inte skapt för alla typer av människor.

Ett nytt begrepp har under senare år blivit mer vedertaget. HSP – High Sensitive Personality, vilket jag tycker är ett mer värdigt begrepp och som då automatiskt placerar alla andra i facket av en ”Low Sensitive Personality”. Jag antar att vi människor behöver dessa begrepp för att skapa en ökad förståelse för våra mänskliga olikheter. Så hur illa jag än tycker om dessa kategoriseringar så accepterar jag dem. Det är bra att de finns så länge vi behöver dem för att förstå att vi fungerar olika.

NPF och HSP är kort och gott samma sak. Vad dessa människor har gemensamt är att de har ett oerhört rikt inre liv. Fyllt av tankar, reflektioner, känslor, upplevelser, idéer, drömmar, inre bilder, kreativitet mm. De har ett starkt självgenererande system av inre stimuli. Där andra människor springer på bio, kollar på TV, shoppar, umgås eller söker yttre underhållning på olika sätt, så finner dessa människor en fullgod sysselsättning och underhållning i sig själva. Det betyder inte att dessa människor är totalt asociala, givetvis inte. Det betyder enbart att de inte har behov av samma yttre stimuli som andra. Denna yttre stimuli kan i många fall istället bli extremt påfrestande för en människa med NPF/HSP och göra henne extremt känslig för all form av intryck ifrån omvärlden.
Det blir en frontalkrock emellan det yttre och det inre.

I en värld som är väldigt orienterad kring materialism, yttre stimuli, yttre faktorer och yttre prestationer, så som vårt samhälle är, så blir det extremt påfrestande för dessa människor att leva och fungera. De tvingas ständigt kliva över sina gränser och begå övergrepp på sig själva för att fungera i ett samhälle som inte fungerar på deras villkor. Detta innebär inte att de är sjuka. Men däremot så innebär all form av yttre stimuli en större stresspåverkan på dessa individer, vilket av naturliga skäl anstränger deras kroppar och sinnen tills deras system slutligen säger stopp. Inte alltför sällan med depressioner, ångest och övrig fysisk stressproblematik som följd.

Den traditionella skolsituationen är för dessa människor fullständigt förödande. Likväl som många arbetssituationer. Vi har alla ett inre liv. En inre värld av tankar, känslor och upplevelser. Men hos dessa personligheter så är deras inre liv än mer utpräglat och kräver större utrymme av att få komma till uttryck. Det är inte så vår skola är formad i dag. Vår skola är formad för att ”stoppa in saker”, inte för att ”plocka ut saker.” Frontalkrock igen. Försök att hälla vatten i en bägare som redan är full.

Det som hittills har betraktats som ”Koncentrationssvårigheter”, handlar till stor del om just denna frontalkrock. Mellan det yttre och det inre. Det som hittills har betraktas som ”Hyperaktivitet” handlar om all den energi och kreativitet som bor i dessa människor men som inte får komma till utlopp, eftersom någonting hela tiden ska stoppas in. Det som hittills har betraktats som ”Impulsivitet” är dessa människors skaparförmåga. Där andra människor hinner tänka ”Nej, det går inte. Nej, det orkar jag inte. Nej, det är för svårt. Nej. Det är omöjligt.” Där har dessa personligheter redan kommit halvvägs i att skapa det som andra trott varit omöjligt. Dessa människor styrs mer av sin högra hjärnhalva, vilket också blir en frontalkrock i ett samhälle som till största del styrs av vänster hjärnhalva. Den ilska och de vredesutbrott som ofta följer dessa individer är resultatet av den överbelastning av yttre stimuli som de utsätts för och pressas till av omvärlden. Ett skadeskjutet djur är också aggressivt.

NPF/HSP är tänkarna och filosoferna. De är banbrytarna och pionjärerna. De är vår mänskliga evolution och de är för tillfället en oerhört underutnyttjad resurs i vårt samhälle. NPF/HSP är de som genom sitt rika inre liv hittar nya vägar för vår mänsklighet om de får möjlighet och utrymme att plocka ut sina inre i det yttre. Om de får stöd i att utveckla sina förmågor i en miljö som är gynnsam för dem. Om de blir sedda för sina funktioner istället för att drogas för att passa in i ett funktionsnedsatt samhälle.

Over and out ifrån en av dessa ”funktionsnedsatta” hjärnor…

Sanna Nova Emilia

To all you ”crazy ones”…

https://youtube.com/watch?v=iiC_ip_FHeI

Bild av Sanna Nova Emilia
Sanna Nova Emilia
Allt jag förmedlar – i mina texter, böcker och scenframträdanden – är fött ur en längtan att få levandegöra människans inre, nå än djupare in i vår mänskliga existens och i upplevelsen av att vara människa. Efter att få öppna dörrar och bygga broar mot en plats där vi alla får möjlighet att leva lika fria som vi föddes. Som sanna skapare av vårt eget personliga universum... MER OM MIG
Dela artikeln
Facebook
Twitter
Epost