We are currently preparing students for jobs that don’t yet exist, using technologies that haven’t been invented, in order to solve problems we don’t even know are problems yet. – Karl Fisch
Vad skulle egentligen hända om vi gav upp idén om att vi är här för att lära våra barn att leva? Behövde vi lära dem att gå? Behövde vi lära dem att andas? Vad skulle hända om vi började leva i större tillit till våra barns medfödda utvecklingsförmåga och lust att lära och utvecklas? Vad skulle hända om vi visade dem världen med öppna armar och lät dem följa sin egen lust och nyfikenhet i utforskandet av världen och livet?
Hur mycket mänsklig utveckling hålls inte tillbaka på grund av att vi trampar upp de stigar som vi anser att barnen ska gå och hindrar dem från att söka sina egna stigar? Hur mycket kunskap går vi inte miste om? Hur mycket äventyr och upptäckter går inte förlorade längs vägen genom att begränsa barnens drömmar med våra föregivna föreställningar om livet och världen? Hur mycket kreativitet och hur många brillianta stjärnor har inte slocknat i skuggan av ”borde och måste”, av plikter, krav och tvång? Hur många uppror har inte skapats?
Vad skulle hända om vi lät barnen få följa sin egen naturliga nyfikenhet och utveckling? Vad skulle hända om vi visade dem alla de möjligheter som finns, allt det vi hittills vet finns att utforska, upptäcka och lära, men sedan lät barnen att utifrån dessa möjligheter skapa sina egna drömmar? Vad skulle hända om vi slutade att kontrollera deras hjärnor? Vad skulle hända om vi slutade att tro att vi vet bäst?
Faktum är att vi inte vet vilken värld våra barn ska utvecklas till. Våra barn ska förberedas för en värld som vi inte vet någonting om och inte ens kommer att befinna oss i. Vi vet inte vilka förmågor som kommer att krävas om tjugo, trettio eller om hundra år. Vi vet inte vilka yrken som kommer att finnas eller behövas. Vi vet kort och gott inte vad som är det bästa för våra barn rent kunskapsmässigt. Vi kan bara visa dem vad vi hittills tror oss veta om världen och låta dem utforska den närmare.
Vi lever idag i ett informationssamhälle där informationen är en lättillgänglig dagligvara. Trots att informationen finns tillgänglig överallt förväntas våra barn memorera kunskap som redan finns i böcker och över hela internet. Vi har uppfunnit datorer för att förenkla lagring och förflyttning av information men vi anser fortfarande att utbildning och kunskap är liktydigt med förmågan att lagra information i hjärnan? Vad som torde vara mer intressant för våra barn att veta är vad det finns för olika områden att utforska och fördjupa sig i, var kunskapen finns att söka och finna och hur vi använder oss av den för att nå de resultat vi önskar, alternativt för att finna nya upptäckter och lösningar. Skapandet av ett kreativt och fritt tänkande.
De undervisningsmetoder som vi utsätter våra barn för idag speglar inte verkligheten. Våra barn kommer aldrig att befinna sig i en situation där de måste kunna alla Afrikas länder och floder utantill utan tillgång till någon att fråga eller utan tillgång till ett forum där de kan söka information. Vi inte bara slösar med barnens tid, kreativitet och kapacitet när vi utsätter dem för dessa gammalmodiga undervisningsmetoder – Vi begränsar hela mänsklighetens utveckling.
Så låt oss tänka nya tankar och skapa nya förutsättningar tillsammans!
Sanna Nova Emilia
